Välkommen till Rickleå

Lite klarläggande om byns föreningar.

Byggnadsföreningen ”Enighet ger styrka” (föreningshuset)

När Rickleåborna 1932 av skolstyrelsen meddelades att man inte fick disponera den samlingslokal man inrett på skolvinden, började tanken att man skulle bygga nytt på Rickleå 14:5 där den nedbrunna lärarbostaden stått. Kommunen släppte till sist tomten.

Den11 februari 1935 togs första utkastet till stadgar och den 27 juni samma år infodrades anbud på byggnaden. Ett bud på 4500:- antogs.

I grunden är föreningen en medlemsförening som fick det förpliktande namnet ”enighet ger styrka”. Senare utvecklades praxis att alla i byn är medlemmar. Redan från början har föreningen haft fullständiga stadgar.  Rullande styrelse som sitter i tre år och som ser till att det på årsstämman beslutade blir utfört ex. byggande och reparationer, fullt ansvar för ekonomin med två revisorer valda på ett år, en festkommite` om tre personer/familjer som sitter på ett år och ansvarar för de aktiviteter som drar in pengar.

Vi kan glädjas åt att 70 års ”enighet ger styrka” har varit framgångsrikt.

Rickleå samfällighetsförening.

Ett tvingande medlemskap med rättigheter och skyldigheter, så länge man är registrerad för en skattlagd fastighet i byn.

1982 beslöts att Rickleå byamän skulle ombildas till ”Rickleå bys samfällighetsförening”. Ombildningen var förenad med kostnader, lantmäterimyndigheten gör ju ingenting gratis och många byar fortsatte som förut.

Fördelarna med samfällighetsförening är många, stat och kommun måste fråga och informera, det är klara och bestämda regler för styrelsen, en fastighet – en röst, på årsstämman som ska hållas senast i maj. Styrelsen skall bestå av minst 3 högst 5 ledamöter samt suppleanter som väljs på 2 år och 2 revisorer som väljs på 1 år. Ordförande som fått behålla åldermantiteln från byamännens tid sköter det löpande. Kallelse till byastämma sker med budkavle till de i byn boende delägarna samt annons i dagstidningar senast 14 dagar innan mötet.

Andelarna i byn skatteägarna emellan ändrades inte (ex. nättingfisket) Kakan är densamma som bestämdes vid Laga skifte 1857. Drygt 8 tunnor eller om man så vill 257 skäl och några kappar skatt. Om man inte fördjupar sig i skäl och kappar så varierar andelarna i samfälligheten från 0,2 till 7,3 %. Andelarna har ju flyttats mellan fastigheterna genom delning och försäljning av mindre skiften men i många fall ligger skatten (andelen) kvar på stamfastigheten.

Mer finns om föreningarna i Rickleåboken.